Sidor

torsdag 24 februari 2011

Ken Olsen in memoriam

För drygt två veckor sedan dog Ken Olsen, en av datorhistoriens stora entreprenörer. Olsen var en av grundarna till Digital Equipment Corporation (DEC), som från 1960-talet växte till att bli världens näst största datortillverkare genom att sälja minidatorer. Minidatorerna var inte särskilt små, men avskalade och kostade bara en femtedel eller en tiondel av en stordatoranläggning. Att DECs datorer kom utan någon vidare kringutrustning eller mjukvara bekom inte kunderna så mycket eftersom de till stor del var antingen avancerade användare som själv kunde programmera eller också var OEM (Original Equipment Manufacturer)-företag som byggde in DECs datorer i egna system och sålde vidare.

Det känns lite paradoxalt att skriva om Olsen här, eftersom min forskning syftar till att flytta datorhistoriens fokus från datortillverkning till användning (och från de få stora männen som grundade datortillverkande företag till de något fler männen som använde databaserade system i sin verksamhet från 1950-talet och framåt). Men det finns två skäl att fästa uppmärksamhet vid DEC även ur användarsynpunkt. Det ena är att de utländska företagens svenska verksamhet (inklusive IBM men i synnerhet Digital) har blivit styvmoderligt behandlade i tidigare forskning, som till stor del har fokuserat på den svenska datorindustrins misslyckande. Om man är intresserad av användning och spridning av innovationer är de utländska tillverkarnas svenska dotterbolag viktiga, eftersom de förmedlade det stora flertalet datorer i Sverige. Den andra anledningen är DECs kundkrets av avancerade användare: för processtyrning och andra industritillämpningar, på universitet och högskolor och se de här OEM-tillverkarna.

När jag dokumenterade Sveriges IT-industri före 1980 intervjuade jag därför Birger Kvaavik, Sverige och Nordenchef för DEC mellan 1970 och 1981. Birger träffade förstås Olsen, som var känd som en idiosynkratisk karaktär. När han var i Sverige var det en chansning att ha med honom vid säljmöten med företagsledningar, eftersom han inte alltid höll sig till det överenskomna "scriptet".

Vad hände med Digital? Jo, minidatorplattformen konkurrerades ut av persondatorerna, det blev svårt för de etablerade företagen att hänga med och Digital köptes av Compaq 1998 efter åratal av stora förluster. Den som vill se en lite väl konventionell hyllningsvideo till Olsen kan klicka här.

fredag 11 februari 2011

Sjungande datorer

På 1950-talet var det närmast ett måste att en datamaskin skulle spela en trudelutt när den invigdes. Den 1 april 1954 fick Sveriges första digitala dator, BESK, sålunda spela Helan går för bland andra datorpionjären John von Neumann. Saabs BESK-kopia Sara kunde spela såväl Calle Schewens vals som Flickan i Havanna. När Asea 12 december 1958 invigde sin första dator Facit EDB - även det en kopia av BESK - spelade den till kvällstidningsreportarnas förtjusning en elektronisk luciasång. (Samma dator fick för övrigt även spela en sorgesam melodi på sin begravning sju år senare).

1950-talets sjungande datorer är inte bara kuriosa, utan pekar på flera tidstypiska inslag. Det fanns faktiskt en nyttoaspekt av att koppla högtalare till räkneenheten eller registret - både på BESK och Sara användes dessa för att varna maskinskötaren om maskinen var i olag. Men datorernas musicerande var också en manifestation av det nationella svenska datorprojektet, där Facit och Saab skulle ta upp kampen med IBM och de andra, främst amerikanska, leverantörerna. Det är alltså ingen slump att datorerna fick framföra just nationalskalden Evert Taube eller musik tillhörande de svenskaste av ritualer.

På 1950-talet var man också mer benägen än idag att tänka på datorer i mänskliga termer. Elektronhjärna var ett tag den vanligaste benämningen på de digitala datamaskinerna och enligt cybernetikens idéer, som lanserades av Norbert Wiener 1948, fungerade maskiner och människor på samma sätt och kunde förstås med samma teorier. På datorernas grund förväntades automationen förlängas även in på mänskliga områden och musiken var inget undantag.

Att datorer inom en snar framtid skulle börja tala (om än kanske inte sjunga) människors språk har förresten hängt med även i senare framtidsvisioner. När IBM lanserade System/360 1964 lyftes talgeneratorn fram som en intressant framtidsapplikation. Och populärkulturella representationer av talande datorer hittar vi såväl i bilserier som Knight Rider och Automan som på var och varannan kommandobrygga i yttre rymden.

Hur de sjungande datorerna lät? Den som vill kan njuta av tonerna från Saabs 1960-talsdator D21 genom att klicka här.

Skiftande konjunkturer för öppen källkod

I en krönika i dagens Computer Sweden frågar Anders Lotsson om vi minns de öppna systemen. Lotsson skriver att begreppet öppen källkod myntades först 1998, men att principen öppen källkod i datorhistoriens början var en självklarhet. Under stordatorepoken - när systemen skräddarsyddes för varje enskild användande organisation - gick det inte att föreställa sig något annat än öppen källkod. Det var först med framväxten av standardprogram som egna produkter som källkod blev en affärshemlighet.

Martin Campbell-Kelly och Daniel Garcia-Swartz har skrivit flera intressanta artiklar om historiska perspektiv på samtida nyckelord inom IT, till exempel software-as-a-service och outsourcing. I en artikel från 2009 diskuterar de just de skiftande konjunkturerna för öppen källkod med utgångspunkt från IBM (som fram till och med 1970-talet hade en marknadsandel på runt 70 procent av den globala datormarknaden). På 1950-talet följde IBM öppen källkod-modellen - mjukvaran kom med källkod, var "avgiftsfri" och utvecklades i samarbete med användarna. Vid mitten av 1980-talet var situationen den omvända - IBMs mjukvara var stängd, såldes eller leasades oberoende av hårdvaruförsäljningen och skrevs utan samverkan med användarna. Idag är IBMs mjukvaruverksamhet huvudsakligen proprietär - upp till 20 procent av företagets totala intäkter kommer från konventionella mjukvaruprodukter, även om IBM också tillhandahåller och stödjer viss öppen källkod-mjukvara.

Författarna förklarar IBMs strategi som en ständig anpassning mellan att å ena sidan skapa stöd för IBMs hårdvaru- och mjukvaruplattform, å andra sidan få intäkter från plattformen. På 1950-talet dominerade incitamenten för att skapa anslutning till IBMs plattform. På 1980-talet var IBMs marknadsdominans etablerad, men med ökad konkurrens från tillverkare av kompatibla datorer och ökande beroende av proprietär mjukvara som intäktskälla. Det största steget på vägen var beslutet 1969 att separera hård- och mjukvara, delvis framtvingat av den amerikanska konkurrenslagstiftningen. Den senaste hybridstrategin kan tolkas som ett försök att använda öppen källkod för att dels återskapa den dominans för en enskild plattform som IBM uppnådde på 1960-talet med System/360, dels att öka intäkterna från tjänster på bekostnad av den proprietära mjukvaran.

Källor:
Martin Campbell-Kelly & Daniel Garcia-Swartz, 'Pragmatism, not ideology: Historical perspectives on IBM's adoption of open-source software', Information Economics and Policy 21(2009) 229-244.

tisdag 8 februari 2011

En empiri för informationssamhället

Idag var jag förbi Sociologen och diskuterade informationsteknikens samtidshistoria med STS-forskaren Hans Fogelberg. Jag är med i en grupp som ska hitta en lämplig fortsättning på projektet Från matematikmaskin till IT och i höstas sökte Nina Wormbs, Maths Isacson, Inger Gran och jag pengar från Internetstiftelsen för en översikt över befintlig forskning om IT-användningen i Sverige från 1980. Hans fick uppdraget och kan nu berätta om ett digert jobb att orientera sig i den mångfald rapporter, utredningar och avhandlingar som finns. Han kunde samtidigt preliminärt bekräfta det som jag hela tiden har sett som en grundläggande motivering för att göra en större forsknings- och/eller dokumentationsinsats om IT-historia från 1980: att väldigt mycket av den befintliga litteraturen saknar den kontext och/eller empirisk förankring som krävs för att vi på allvar ska kunna skriva informationssamhällets historia. Det finns många utsagor om framtidsutsikter eller fallstudier av effekter av IT inom ett visst område, men för en teknikhistorisk studie - där teknikutvecklingen tas på allvar och förstås i samspel med omgivningen och där kontext och sammanhang står i centrum - finns det förvånansvärt lite att bygga på. Men det ska vi förhoppningsvis kunna råda bot på på några års sikt.